Sammanställning samtliga förslag

Socialpolitik för vuxna – Politik för hälsa och vård

Ett gott liv med god hälsa

V1 En bra skola som ger alla möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.
V2 Skapa anläggningar och aktiviteter som bidrar till en hälsofrämjande livsstil
V3 Att vård och annan samhällsservice stimulerar till goda livsstilar i mötet med sina patienter.
V4 Ett socialt arbete utgår ifrån ett förebyggandeperspektiv och att prioritera insatser i tidigt skede mer än idag.

En vård och omsorg med ett mänskligt ansikte

V5 Att skolhälsovården lever upp till lagstiftningens krav.
V6 Att samordningen mellan skola, socialtjänst och sjukvård förtydligas, bl a genom inrättande av en familjecentral
V7 Att stöd från vård och omsorg finns där barnen finns. Socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin behöver finnas i skolan. Att bygga förtroende är centralt – men svårt – för att kunna påverka.
V8 Att missbruk ses som en sjukdom som ska behandlas. Verka för tillgänglighet av överdoshävande läkemedel som Naloxon och sprututbytesmottagningar
V9 Att alternativa boendeformer med trygghet och gemenskap skapas för den som inte längre vill eller kan bo kvar i sitt vanliga boende. Med internetuppkoppling.
V10 Kontinuiteten måste stärkas inom all vård och omsorg. Förtroende skapas i mötet mellan människor. Antalet personer runt patienten måste så långt möjligt begränsas till vad som krävs ur kompetensförsörjningssynpunkt.
V11 Stärk relationen med anhöriga. Att ta ansvar för och vara delaktig i vård och service som anhörig är viktigt, men också att man känner att man får det stöd man behöver
V12 Inför samordnade system med Kontaktpersoner eller ”Case Managers”, d v s en person som samordnar och synkroniserar, integrerat för socialtjänst och hälso- och sjukvård.
V13 Alla ska rätt till en fast husläkare.
V14 Att ett system med listningstak för alla allmänläkare verksamma på Gotland Införs.
V15 Att en ytterligare vårdcentral skapas.
V16 En strukturerad behovsanalys på individnivå ska ligga till grund för resurssättning på SÄBO.
V17 Hemtjänsten måste utformas så att ökat brukarinflytande säkras, t.ex. genom en åtgärdsportfölj.

Bättre lokaler för vården

V18 Inled utredning för vägval av framtidens sjukhus.
V19 Att allianser för tillgänglighet och utveckling för vården på Gotland kontinuerligt skapas och prövas. All verksamhet måste granskas för att förbättras
V20 Se över vårdens övriga lokalbehov och samordna/prioritera dessa mot sjukhusets lokalbehov.

Hemlöshet

V21 Bostadsgaranti. På sikt vill vi ha en bostadsgaranti. Den som har varit aktuell hos socialtjänsten på grund av hemlöshet under en längre tid och löper risk att fastna i hemlöshet ska ha rätt att få en bostad via det offentliga.
V22 Bostad först. Personer som lever i missbruk och hemlöshet måste först få en bostad och sedan hjälp och behandling när bostadssituationen stabiliserats. Det måste bli lag att socialtjänsten som huvudregel ska utgå från Bostad först.
V23 Tak över huvudetgaranti. Ingen, som inte själv kan ordna en plats att övernatta på, ska sova på gatan. Det måste vara tydligt att socialtjänstlagen ger den garantin till alla. Tillfälliga boenden för tak över huvudet måste också vara trygga. Även under akuta övernattningar bör den enskilde kunna stänga dörren om sig.
V24 Socialtjänsten och sjukvården på plats där de akut hemlösa är. Där personer i akut hemlöshet vistas ska personal från socialtjänsten och sjukvården möta upp för att ge hjälp direkt. Det behöver finnas ett särskilt uppsökande arbete mot hemlösa äldre.
V25 Personer i akut hemlöshet ska inte slussas runt mellan myndigheter. De behöver en sammanhållen vårdsamordnare som håller ihop vård, praktiskt stöd och behandling. Personer som lever i akut hemlöshet ska också ha rätt till ett personligt ombud som hjälper till i kontakten med myndigheter, på samma sätt som för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Våld och psykisk ohälsa

V26 Gör överflytten från barn- till vuxenvård mer flexibel. Låt patienter i psykiatrin själva välja att skriva in sig när de behöver en vårdplats.
V27 Inför rutiner för vårdgivare och skolor för att upptäcka våldsutsatthet och hedersrelaterade problem. Inför rutiner vid hälsokontroller att alltid ställa frågor för att upptäcka alla former av våldsutsatthet och tydligt synliggöra t.ex. barn- och tvångsäktenskap, könsstympning och sexualbrott.
V28 Stärk kunskapen om suicid för att motverka detsamma. Regionen bör genom SKR verka för ett förslag på ett nationellt regelverk som säkerställer att händelseanalyser alltid genomförs vid självmord samt hur dessa ska göras för att skapa suicidpreventivt lärande.
V29 Inrätta psykiatriambulanser för att fånga upp akuta behov hos fler individer. Runt om i de olika regionerna har psykiatriambulanser införts och gett lyckade resultat.
V30 Stärk insatserna för personer med allvarligt samlarsyndrom. Närmare 200 000 personer i Sverige kan lida av samlarsyndrom. Samlarsyndrom skapar stort mänskligt lidande då de drabbade inte kan leva ett värdigt liv i sin bostad, och i förlängningen ofta blir vräkta. Socialtjänsten och psykiatrin måste tillsammans ge de drabbade hjälp utifrån evidensbaserade metoder.
V31 Stärk beredskapen och säkerställ kompetensförsörjningen för att möta trauma. PTSD är en faktor som spelar roll i suicid samt suicidprevention. Därför behöver antalet traumautbildade psykologer i landet öka för att säkerställa att vårdens beredskap är hög för att möta individernas behov av vård. Detta kan vara särskilt viktigt för nyanlända som kommit till Sverige från krigshärjade områden.
V32 Självvald inläggning inom psykiatrin. Möjlighet till självvald inläggning inom psykiatrin, där patienten själv bestämmer över sina in- och utskrivningar, ska erbjudas i hela landet. Målet är att förebygga brottslighet och kunna hjälpa personer på ett så tidigt stadium som möjligt.
V33 Tillgänglig snabb traumabehandling för utsatta. Det ska alltid erbjudas traumabehandling för de barn som utsatts.
V34 Våldsutsatta i hemmet ska ha förtur till bostäder. De som måste fly från sitt hem, och inte kan ordna en fast bostad på egen hand, har inte tid att vänta i bostadskön. Skulder ska inte vara ett hinder för ett liv fritt från våld.
V35 Våldsutsatta ska ha rätt till basbehov och vård. Våldsutsatta ska ha rätt till praktiskt stöd att hantera myndighetskontakter, men också till vård och behandling för fysiska och psykiska skador.
V36 Vården måste ha rätt kunskap för att möta våldsutsatta flickor och kvinnor. Region Gotland ska samverka med regioner som har tillgång till denna typ av specialistmottagningar så att alla invånare, oavsett om de bor i storstad eller glesbygd, ges tillgång till denna vårdnivå utifrån behov.

Förebyggande socialt arbete

V37 Inför inslussamordnare för nyligen frigivna. Socialtjänsten ska ha en dedikerad inslussamordnare. Genom att koordinera stödinsatser och bistå med praktisk hjälp ska samordnaren minska glappet mellan anstalt och frihet för nyligen frigivna. Planering för utslussning från anstalt till inslussning i samhället ska alltid påbörjas dagen fängelsevistelsen börjar. Med en inslussamordnare blir vägen in i samhället för den som avtjänat ett längre fängelsestraff lättare och risken för återfall i brottslighet minskar.
V38 Lokal inslussning för gruppen korttidsdömda. En majoritet av de intagna avtjänar straff kortare än 6 månader och återfallsfrekvensen för denna grupp är hög. Vi vill därför att en mindre omfattande variant av inslussning erbjuds även för denna målgrupp. Det kan exempelvis handla om praktisk information om vilka stödinsatser som finns. Genom att erbjuda samordnade stödinsatser även för de som avtjänat kortare straff kan man förhindra en fortsatt brottskarriär.
V39 Utbilda chefer att upptäcka missbruk. Ett dolt missbruk drabbar många fler än bara individen själv. Samverkan med näringslivet är en viktig del för att nå ut till de som är fast i ett missbruk. Genom att utbilda chefer att upptäcka missbruk på jobbet kan individer i missbruk tidigare fångas upp och erbjudas behandling. Här kan även företagshälsovården bidra med stöd och råd.
V40 Samordna och stärk insatser för människor utsatta för människohandel. Vi vill att stödinsatser, som bland annat traumabehandling, för människohandelsoffer samordnas och att gruppen inkluderas i socialtjänstens stöd för våldsutsatta i nära relation.
V41 Minska efterfrågan. Många sexköpare ser det som en “hobby” och inte som en form av människohandel. Att få ut informationen till de forum där sexköpare träffas skulle kunna vara ett sätt att minska forumens förstärkande effekt på rådande uppfattningar och på sikt minska viljan att köpa sex. Utan sexköpare finns det ingen sexhandel.
V42 Vi måste mäta om individen har blivit hjälpt, inte bara antalet insatser. Kommuners och statliga myndigheters statistikinsamling måste till mycket större del möjliggöra studier av vad effekten blir av olika insatser. Regionen bör genom SKR verka för att Socialstyrelsens Öppna jämförelser utvecklas till ett nationellt kvalitetsregister för socialtjänsten.
V43 Effektutvärderingar och inte bara nya projekt. Införandet av nya metoder behöver systematiseras och deras effekter utvärderas systematiskt. Kunskapen behöver sedan spridas så de används när de ger resultat, och slutar användas om de inte ger resultat.
V44 Bättre villkor för socialsekreterare. Inför karriärtjänster för socialsekreterare och avlastning med hjälp av socialsekreterarassistenter. En legitimation för socialsekreterare och socionomutbildningen göras om med mer praktik och handledarstöd.
V45 Satsa på kunskapsbaserade metoder och forskning inom socialtjänst. En del av dagens arbete är i realiteten välvilligt stöd som aldrig utvärderats ordentligt. Därför behövs mer forskning för att sluta alla de kunskapsluckor som identifierats.
V46 Utbetalningar från socialtjänsten ska granskas för att motverka välfärdsfusk. Det räcker inte med att granska utbetalningar från statliga system, även felaktiga utbetalningar som går till kriminella personer via kommunala system måste granskas.
V47 Säkerställ jämställd tillgång till fritid och idrott i utsatta områden. Offentligt stöd till aktiviteter för de boende ska rikta sig till flickor och pojkar i lika hög grad. Idrotts- och fritidsverksamheter som får offentliga bidrag ska visa att de arbetar inkluderande och att alla barn och unga får likvärdig tillgång till verksamheten, oavsett kön.
V48 Skärp kontrollen av organisationsbidrag. Ett aktivt föreningsliv är en av stöttepelarna i samhället och måste uppmuntras. Nattvandringar, föreningsliv och idrott bygger på människors ofta ideella engagemang. Utformningen och kontrollen av organisationsbidrag bör skärpas så att bidrag aldrig går till verksamhet som främjar segregation eller motverkar demokratiska värderingar. Det ska vara förbjudet för organisationer att förmedla bidrag till medlemsorganisationer som inte uppfyller demokratiska villkor.

Samverkan mellan sjukvård, socialtjänst, anhöriga

V49 Hjälp på ett ställe. Personer som lider av flera samtidiga sjukdomar och problem behöver ett ställe att gå till, där sjukvården och socialtjänst finns samlade i multiprofessionella team.
V50 Sjukvården ska ha ansvar för all behandling av missbruk. Sjukvården ska ansvara för behandling, men socialtjänsten ska ge information och stöd till boende, sysselsättning och hjälp att utveckla egna resurser.
V51 Heldygnsbehandling med både sjukvård och socialt stöd. Det behövs behandlingshem som kan erbjuda integrerad heldygnsvård och behandling för personer som lider av psykiatriska tillstånd och missbruk.
V52 Anhöriga ska inte behöva vara det offentligas samverkanscentral. Anhöriga spelar i alldeles för stor utsträckning rollen som samordnare för sina närståendes insatser. Det offentliga måste ta ett större ansvar för att hålla samman vården och omsorgen, bland annat genom samordnade individuella planer.
V53 Ge praktiskt stöd till anhöriga till våldsdödade. Det kan röra sig om saker som hjälp med att betala räkningar, passa barn eller handla mat, för att få vardagen att fungera medan den drabbade anhöriga återhämtar sig.
V54 Anhöriga ska inte slitas ut. Många kommuner har alltför låg ambitionsnivå på sitt stöd till anhöriga. Avlastning och annat stöd måste erbjudas i sådan omfattning att anhöriga orkar ge så mycket stöd de vill. Det bör bli lättare att förena anhörigstöd med arbete, till exempel genom rätt till tjänstledighet och deltid. När föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning blir äldre måste samhället vara berett att ta över i tid.
V55 Anhörigvård får inte bli en kvinnofälla. Så kallade anhöriganställningar bör användas restriktivt, både eftersom det riskerar att låsa fast vårdaren i en ekonomiskt utsatt situation, men också för att omsorgstagaren riskerar att hamna i beroendeställning till den anhörige vårdaren.
V56 Den som måste ha hjälp av tolk ska erbjudas det, och tolkning ska finansieras av skattemedel. För att värna patienternas integritet ska professionell tolktjänst användas så långt som möjligt, och vården ska ha rätt att vägra anhöriga att tolka. Barn ska aldrig tolka åt sina anhöriga. Det behöver finnas god kunskap om synen på kost, motion och hälsa i andra kulturer
V57 Stärk anhörigstödet. Anhöriga till långvarigt sjuka ska ha stöd av en kontaktperson. Regionen bör genom SKR verka för en nationell anhöriglinje som stöttar dygnet runt. Särskilt stöd ska ges till anhöriga som är barn. Personal som arbetar med barn ska ha särskild utbildning i detta.

Tandvård

V58 Ge tandvården uppdrag att utbilda och höja kunskap, främst för de som jobbar inom kommunal vård och omsorg.
V59 Inför testverksamhet där tandvården integreras i vårdkedjan för att upptäcka och minska munhälsorelaterad ohälsa.

Tryggt boende

V60 Kommunerna måste planera för boende med trygghet och gemenskap. Det ska finnas alternativ för den som inte längre vill eller kan bo kvar i sitt vanliga boende när man blir äldre.
V61 Ge stöd till trygghetsringning. Man ska kunna veta att någon uppmärksammar om något skulle ha hänt.
V62 Motverka årsrika invandrares isolering. Många utrikes födda tappar svenskan när de blir äldre och riskerar att bli ensamma och isolerade. Information om vad äldreomsorgen kan erbjuda bör ges på många språk.

Fortbildning

V63 Stärk folkbildningen. Det behövs ett omtag i bidragsgivningen till studieförbundens verksamhet. Varken kommunala, regionala eller statliga bidrag till den fria folkbildningen i studieförbund och högskolor får försvinna i bidragsfusk eller slussas till antidemokratiska krafter.
V64 Inte en skattekrona till extremism med studieverksamhet som täckmantel. Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism bör vara med och stödja så att den bidragsgivning till folkbildning som sker via kommuner och regioner aldrig stödjer extremism.

Kommunal arbetsmarknadspolitik

V65 Anonymiserade jobbansökningar. Ingen ska behöva diskrimineras på grund av sitt namn eller sin bakgrund. Liberalerna föreslår, som ett första steg, att anonymiserade jobbansökningar införs på ett antal statliga myndigheter för att motverka diskriminering i anställningsprocessen.
V66 Uppmuntra fler arbetsgivare att ta ett samhällsansvar. Engagemanget från både privata, ideella och offentliga arbetsgivare är en integrationsmotor. Samhall ska fokusera på sitt kärnuppdrag att erbjuda jobb åt den som på grund av funktionsnedsättning har mycket långt till ett reguljärt arbete.
V67 Region Gotland ska ha en öppenhet för verksamhetsnära innovationsarbete.
V68 Främja innovation genom funktionsupphandling, innovationsupphandling och småskalig upphandling. Underlätta samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Regionen bör genom SKR verka för att skapa en nationell standard för certifiering av ny välfärdsteknik.

Socialpolitik för barn och unga – Politik för skola och utveckling

Liberalerna sätter skolan främst.

BoU 1 Vi vill ha en skola med höga ambitioner, redan från lågstadiet
BoU 2 Skolans metoder för att lära elever att läsa ska baseras på främsta tillgängliga vetenskap
BoU 3 Ingen elev ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa eller skriva
BoU 4 Gör alla nationella prov obligatoriska.
BoU 5 Styr utbudet av gymnasieprogram mot arbetsmarknadens efterfrågan.

Särskilt stöd vid särskilda behov

BoU 6 Ge rektor mandat att anordna obligatorisk lovskola för barn som behöver redan från år 4.
BoU 7 Inför ett stödår för elever som inte klarar grundskolan.
BoU 8 En diagnos ska inte vara krav för stöd

Stärkt ledarskap i skolan

BoU 9 Hot, hat, våld och kränkningar i skolan ska inte tolereras, utan tas på allvar och rapporteras.
BoU 10 Elever som stör i skolan ska kunna flyttas. Skolan får inte bli en laglös del av samhället.

Lärare ett framtidsyrke

BoU 11 Lärare måste få fokusera på kunskapsuppdraget.
BoU 12 Avlasta lärare från sociala arbetsuppgifter.
BoU 13 Skärpta krav på att alla elever och lärare har rätt till tryckta läromedel av god kvalitet, inte bara digitala.
BoU 14 Skolan ska ha legitimerade lärare.

Friskolor för valfrihet och integration

BoU 15 Liberalerna slår vakt om det fria skolvalet och möjlighet att driva friskolor.
BoU 16 En gemensam och inkluderande skolplattform inrättas som samlar alla skolor och ger familjer statistik, information och jämförelseverktyg.
BoU 17 Förstärk ägarprovningen så att även skolchefer och rektorer ska kunna granskas och kontrolleras.

Gotlands skolorganisation

BoU 18 Samtliga skolor inklusive förskolor ska ha ändamålsenliga lokaler för elevhälsovård.
BoU 19 Samtliga skolor inklusive förskolor ska ha en organisation som förmår att säkra lärarnas möjlighet till pedagogisk fortbildning.
BoU 20 Samtliga grundskolor ska ha minst en ordinarie eller biträdande heltids rektorstjänst.
BoU 21 Årskurserna fyra till nio ska inom skolområdena samlokaliseras.
BoU 22 Grundskolor med elever endast till och med årskurs tre bör samlokaliseras med förskola.
BoU 23 För skolor som bedriver undervisning i förskoleklass och till och med årskurs tre, men som långsiktigt inte uppnår volymkraven, ska ett vägvalsbeslut tas med val mellan Bygdeskola eller avveckling.
BoU 24 Grundskolor med elever endast till och med årskurs tre och som långsiktigt inte uppnår volymkraven, men som av särskilda skäl ändå inte avvecklas, bör benämnas Bygdeskolor, och
– BoU 24.1 ska samlokaliseras med förskola, och
– BoU 24.2 ska ha en med förskolan gemensam heltids rektorstjänst, samt
– BoU 24.3 ska ha en med förskolan gemensam heltids specialpedagogtjänst.
BoU 25 Förskolor bör bör ha en storlek storlek som över tid motsvarar minst två normalstora avdelningar.
BoU 26 För förskolor som över tid motsvarar minst två normalstora avdelningar, på orter som saknar lågstadium, ska ett vägvalsbeslut tas med val mellan utveckling till Bygdeskola eller fortsatt förskola.
BoU 27 Minst två skolområden ska vara kommunala självförvaltningsorgan, även kallat intraprenader/kommunala friskolor.

Arbetsro i skolan

BoU 28 Hot i skolan ska alltid tas på allvar, inte sopas under mattan. Liberalerna vill därför att alla skolor ska upprätta en anmälningsfunktion, där lärare direkt kan rapportera och anmäla elever eller lärare som exempelvis hotat dem.
BoU 29 Skolan får inte bli inte en laglös del av samhället. Alla huvudmän ska ta fram rutiner för hur processen kring och vem som bär ansvaret för att anmäla en elev till polisen eller för att kontakta socialtjänsten.
BoU 30 Lärare är akademiker som måste få kunna foku­sera på kunskapsuppdraget. Onödiga detaljregleringar som upptar lärarnas dyrbara tid måste ifrågasättas. Samtliga styrdokument ska granskas med hjälp av lärare i syfte att identifiera krav och regler som orsakar ökad arbetsbelastning utan att samtidigt bidra till elevernas inlärning.
BoU 31 Avlasta lärarna från sociala arbetsuppgifter. Tidskrävande arbetsuppgifter som mentorskap, rastvakt och föräldrakontakt kan med fördel lyftas från lärarnas axlar och hanteras av annan personal, exempelvis i form av heltidsmentorer.
BoU 32 Särskilda kunskaper ska kvalificera lärare för kar­riärtjänster. Djupa ämneskunskaper eller relevanta akademiska meriter ska särskilt beaktas vid tillsättning av förstelärartjänster.
BoU 33 Försvara lärares rätt att ta upp känsliga ämnen. Det krävs kraftfulla reaktioner från samhället, inklusive rättsvårdande myndigheter, när lärare som tar upp känsliga ämnen hotas. I de fall det uppdagas att lärare känner sig otrygga eller rent av undviker vissa ämnen i undervisningen, ska skolan erbjudas särskilt och konkret stöd.

Likvärdig och utvecklande skola

BoU 34 Ingen elev ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa och skriva. Elever som inte klarar en grundläggande nivå på det obligatoriska bedömningsstöd de genomför i årskurs 1, ska följas upp för att sedan genomgå en ny obligatorisk bedömning i årskurs 3. Om även den påvisar undermåliga resultat, ska huvudregeln vara att eleven får lågstadiet förlängt med ett år. Undantag från den föreslagna huvudregeln ska kunna ske vid synnerliga skäl, som då ska motiveras av rektor.
BoU 35 Ökat fokus på programmering. Den svenska skolan behöver bli bättre på att erbjuda undervisning i programmering. Det är en viktig del i ett digitaliserat samhälle. Programmering har en stark koppling till matematik- och teknikämnena i skolan, vilka ska utvecklas.
BoU 36 Styr upp utbudet av gymnasieprogram. Yrkesutbildningarna ska baseras på arbetsmarknadens reella behov och de högskoleförberedande ska lägga grunden för bildning, ämneskunskap eller estetisk utveckling.
BoU 37 Följ upp användningen av distansundervisning. Det finns behov av inslag av fjärr- och distansundervisning i skolan, men eftersom det tenderar att missgynna svaga elever är det viktigt att distansundervisningen noga följs upp.
BoU 38 Låt elever under 20 år i vissa fall få påbörja en vuxenutbildning. Öka möjligheten att i särskilda fall ge elever som avslutat sin gymnasieutbildning utan godkända resultat möjligheten att direkt återuppta gymnasiala studier på komvux.
BoU 39 En utbildning är en stor investering – låt arbetsmarknadens behov styra utbudet av vuxenutbildning. Genom att samla kommunerna och arbetsmarknadens representanter för utbyte av kunskap och information, ska en regional instans kunna bidra till ökad kvaliteten och säkrad efterfrågan för vuxenutbildningarna. Detta genom att arbetsmarknadens behov i högre utsträckning kan påverka vuxenutbildningarnas utbud.
BoU 40 Alla elever ska bli utmanade i skolan. Liberalerna göra det möjligt för fler ordinära skolor att vid tillfälle då både det råder förutsättningar och återfinns ett reellt behov, införa inslag med avancerade grupper för undervisning i skolämnen. I ett första steg ska avancerade spår implementeras på högstadieskolor där det finns förutsättningar och efterfrågan.
BoU 41 Mindre undervisningsgrupper – även för elever som har höga skolresultat. Även särskilt duktiga elever ska kunna delta i undervisning utanför sin vanliga klass, då de kan ha stor fördel av inslag av mindre gruppundervisning med högre nivå.
BoU 42 Elever ska uppmuntras – aldrig bromsas. För att ingen ambitiös i elev i skolan ska bromsas ska det finnas öppna, digitala fördjupningskurser anpassade efter skolans läroplan.
BoU 43 Lovskolan måste börja redan i tid. Det obligatoriska kravet på huvudmän om att arrangera lovskola för elever i årskurs 8 och 9 ska utvidgas till att börja redan i årskurs 4.
BoU 44 Alla elever ska ha rätt till läroböcker av hög kvalitet i den svenska skolan. Tillgången till läroböcker måste garanteras i skolan. Läromedel av hög kvalitet som är framtagna i enlighet med läroplanernas innehåll och kunskapskrav gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Liberalerna vill införa ett skarpt krav på att elever i grund- och gymnasieskolan har rätt till tryckta läroböcker av hög kvalitet.
BoU 45 Skolor ska ha legitimerade lärare – inga undantag. Att skolor rekryterar utbildade lärare från andra länder är positivt för professionens utveckling, men det ska alltid krävas svensk lärarlegitimation för att kunna få tillsvidareanställning som lärare. I de fall lärare har en utländsk examen kan en svensk lärarlegitimation utfärdas redan i dag, förutsatt att den sökande uppfyller de fastställda kraven på språkkunskap, kompetens och färdighet.
BoU 46 Åtgärder mot glädjebetyg. Betyg används som urval och vikten av att de faktiskt speglar elevernas faktiska kunskapsnivå är av största betydelse. Liberalerna vill därför införa en modell där lärare fortsatt ansvarar för att betygsätta eleverna individuellt, men att genomsnittet vad gäller betyg inte får avvika i för hög utsträckning från skolans genomsnittliga resultat på externt rättade nationella prov.
BoU 47 En gemensam och inkluderande skolvalsplattform. Liberalerna vill inrätta ett samordnat skolval som samlar alla skolor, oavsett huvudmän, och ger familjer statistik, information och jämförelseverktyg som underlättar för dem att rangordna vilka skolor de önskar. Plattformen ska även överta ansvaret för de kösystem som vissa fristående aktörer använder som urvalsmetod.
BoU 48 Förtroendefull samverkan. Även friskolor bör åta sig ett ansvar för elever som kommer nya till kommunen eller behöver omplaceras. När en skola misslyckats med sin uppgift så till den grad att den stängs av Skolinspektionen bör en annan huvudman erbjudas att ta över den – det kan vara det offentliga som tar över en friskola eller tvärtom.
BoU 49 Fristående bedömning av skolpengen för elever med särskilda behov. Elever med funktionsnedsättningar möter idag stora svårigheter i skolväsendet. En stor del av dem går i friskolor, men kommunerna har visat sig alltmer ovilliga att stå för de verkliga kostnaderna. I ett nytt system bör ett fristående organ, exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten, bedöma dessa elevers behov av förhöjd skolpeng.
BoU 50 Uppdrag till alla huvudmän att motverka segregation. Liberalerna har hittills, tillsammans med en majoritet i riksdagen, avvisat förslag som exempelvis bussning av elever i syfte att motverka elevsegregation. Liberalerna vill istället uppdra huvudmännen att motverka segregation genom exempelvis uppsökande verksamhet, förbättrade möjligheter till skolskjuts och så vidare. Det ska även vara möjligt att neka etablering av nya skolor i de fall de skulle medföra ökat utanförskap, minskad jämställdhet eller motverka integrationen. Det vore inte minst av vikt för att vända utvecklingen i socialt utsatta områden.
BoU 51 Nationellt kunskapslyft. Det behövs ett statligt finansierat kompetenslyft för som säkerställer att all personal som möter barn under 18 år – även de som arbetar med yngre barn – får utbildning i frågor som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck.
BoU 52 Skolplikten måste upprätthållas när barn försvinner utomlands. Skolpersonal måste ges glasklara riktlinjer för att alltid hävda skolplikten och utfärda viten till vårdnadshavare som inte säkerställer barnens skolnärvaro.

Fortbildning

BoU 53 Stärk folkbildningen – reformera bidragssystemet. Det behövs ett omtag i bidragsgivningen till studieförbundens verksamhet. Varken kommunala, regionala eller statliga bidrag till den fria folkbildningen i studieförbund och högskolor får försvinna i bidragsfusk eller slussas till antidemokratiska krafter.
BoU 54 Inte en skattekrona till extremism med studieverksamhet som täckmantel. Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism bör vara med och stödja så att den bidragsgivning till folkbildning som sker via kommuner och regioner samt Folkbildningsrådet aldrig stödjer extremism.

Drivande i nationella frågor

BoU 55 Genom de samverkansorgan för skolfrågor där Region Gotland ingår, vill vi att följande ska drivas:
BoU 55.1 reformera lågstadielärarutbildningen.
BoU 55.2 införande av nationella system för kunskapsmätning i skolan
BoU 55.3 höj kraven för behörighet till nationella program.
BoU 55.4 införande av en modern studentexamen
BoU 55.5 införande av en nationell skolpeng för att underlätta arbetet mot en mer likvärdig skola.

Förebyggande hälsoarbete

BoU 56 Psykiatrin behöver finnas närmare barn- och unga. Socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin bör i högre utsträckning flytta ut sina resurser till skolorna där barnen befinner sig i syfte att kunna erbjuda snabbare och tillgängligare vård.
BoU 57 Det är viktigt att socialtjänsten, eller den myndighet som möter barnet, har kunskaper om barns olika verkligheter och utsattheter. Barn som direkt eller indirekt utsätts för våld, könsstympning, riskerat att tvingas in i barnäktenskap eller utsatts för sexuella övergrepp bär alla olika typer av trauman. För att möta dem krävs stor detaljkunskap och utbildning hos den som möter barn.
BoU 58 Stärk barn och ungas möjligheter till att söka vård på egen hand. En förälder ska inte kunna fördröja vårdens insatser.
BoU 59 Stärk kunskapen om suicid för att motverka detsamma.
BoU 60 Se över behovet av anhörigstöd till barn. Barn ska aldrig behöva vårda sina närstående. För att barn aldrig ska behöva bära ett sådant ansvar måste socialtjänstens roll tydliggöras. Idag kan anhörigstöd endast erbjudas till vuxna anhörigvårdare.
BoU 61 Rätt till stöd i tid. Tidiga uppsökande insatser är det mest effektiva sättet vi nu känner till för att förebygga problem för barnet senare i livet. Viktigt att elevhälsan ställer frågor på rutin som rör alla former av våldsutsatthet inklusive sexhandel, hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer såsom till exempel barnäktenskap och könsstympning.
BoU 62 Stöd där barnen finns. Socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin behöver finnas i skolan.
BoU 63 Rätt till enskilda samtal utan sina föräldrar. Barn som misstänks leva i utsatthet har rätt till enskilda samtal utan närvarande vårdnadshavare.
BoU 64 Barn behöver själva kunna ansöka om att omhändertas. Barn behöver kunna göra en formell ansökan så att det blir ett formellt beslut så att det kan överklagas till domstol.
BoU 65 Genomför en screening av alla barn. Ge elevhälsan i uppdrag att genomföra screeningen utan vårdnadshavare närvarande. En årlig screening ger dessutom möjlighet att se på utvecklingen över tid.
BoU 66 Tidiga insatser i skola och förskola. Genom tidiga insatser redan i förskola och skola kan destruktiva könsnormer motverkas. Forskning visar att många sexköpare legitimerar sina handlingar genom att framhålla en maskulinitet som ger rätt till kvinnans kropp, och framställa kvinnan som ett bruksföremål på en marknad.
BoU 67 Tillgänglig snabb traumabehandling för utsatta. Det ska alltid erbjudas traumabehandling för de barn som utsatts.
BoU 68 Det behövs mer insatser för att stärka barns och ungdomars hälsa. Bland annat behövs mer insatser mot övervikten hos barn. Ungdomsmottagningarnas verksamhet ska utvecklas.
BoU 69 Öka möjligheten för både barn och vuxna att få slutenvård hemma istället för på sjukhus. Öka andelen mobil vård och ge vården stöd för en sådan omorganisation.
BoU 70 Gör överflytten från barn- till vuxenvård mer flexibel. Låt patienter i psykiatrin själva välja att skriva in sig när de behöver en vårdplats.
BoU 71 LVU för att skydda barn utsatta för kriminella miljöer. Omhändertagande enligt LVU måste komma i fråga i påtagligt högre omfattning för att skydda utsatta barn som lever i kriminella miljöer. Lagstiftningen ger utrymme för att den unge får bo i hemmet med vårdplan enligt LVU.
BoU 72 Skydda barn som riskerar utsättas för våld i hemmet. Barnets rätt till ett liv i trygghet ska stå före en dömd förälders rätt till sitt barn, i de fall det handlar om våldsbrott. Orosanmälan ska alltid göras när vårdnadshavare anhålls för våldsbrott.
BoU 73 Alla barn ska erbjudas hälsosamtal i skolan minst tre gånger under en elevs skoltid. Hälsosamtalet ska vara ett enskilt samtal som leds av skolsköterska (med utbildning i motiverande samtal) eller kurator. Frågor ska ställas om utsatthet som våld och trakasserier förutom livsstil och hälsa.
BoU 74 Utveckla våldspreventivt arbete för skolan. Det bör genomföras en nationell satsning för att skolpersonal ska kompetensutvecklas i att arbeta med pojkars och unga mäns kroppsintegritet, impulskontroll samt värderingar gällande jämställdhet, hbtq-personer och religiösa minoriteter.
BoU 75 Stöd för att barn i socioekonomisk utsatthet i utsatta områden ska kunna delta i idrottsföreningar och andra fritidsaktiviteter.
BoU 76 Skolan ska motverka hederskultur. Skolan säkerställa att alla elever vet att ingen får utsättas för förtryck eller våld av heders- eller religiösa skäl och informera alla elever om deras rättigheter.
BoU 77 Inför rutiner för vårdgivare och skolor för att upptäcka våldsutsatthet och hedersrelaterade problem. Inför rutiner vid hälsokontroller att alltid ställa frågor för att upptäcka alla former av våldsutsatthet och tydligt synliggöra t.ex. barn- och tvångsäktenskap, könsstympning och sexualbrott.
BoU 78 Säkerställ jämställd tillgång till fritid och idrott. Offentligt stöd till aktiviteter ska rikta sig till flickor och pojkar i lika hög grad. Idrotts- och fritidsverksamheter som får offentliga bidrag ska visa att de arbetar inkluderande och att alla barn och unga får likvärdig tillgång till verksamheten, oavsett kön.

Samverkan mellan sjukvård, socialtjänst, anhöriga, m.fl.

BoU 79 Alla barn har rätt att kunna klara skolan. Skolfam är en metod för familjehemsplacerade grundskolebarn som visar enastående resultat – den ska alla familjehemsplacerade barn har rätt till och den bör utökas till att omfatta barn på institution. Socialtjänsten ska kunna följa placerade barns skolresultat för att avgöra kvaliteten i samhällets stöd.
BoU 80 Inför hälsokort för placerade barn. Placerade barn har mycket sämre hälsa än andra barn. För att säkerställa att placerade barn faktiskt får den vård de har rätt till ska checklistor för kontroller upprättas och alla placerade barn ska ha ett hälsokort som följer med dem när de flyttar. Att årligen säkerställa att barnet fått den sjukvård den har rätt till är socialtjänstens ansvar.
BoU 81 Små barn ska inte hamna på hem. De ska aldrig vara möjligt att placera de allra yngsta barnen på SIS- eller HVB-hem. Därför måste lagen ses över. Det ska dock vara möjligt att placera små barn på jourhem i väntan på familjehemsplacering.
BoU 82 Oanmälda kontrollbesök och prata med barnen i enrum. Såväl den placerade socialtjänsten som Inspektionen för vård och omsorg måste jobba mycket mer medvetet med att skapa förutsättningar för att upptäcka missförhållanden. Det är oacceptabelt att man inte alltid pratar med barnen i enrum.
BoU 83 Visselblåsarfunktion för placerade barn. Utöver nuvarande uppföljningssystem behövs en oberoende nationell visselblåsarfunktion för placerade barn där de har möjlighet att vara anonyma och även ges tillgång till rättshjälp om de blir utsatta för övergrepp under sin placering.
BoU 84 Stödkontakt för barn med en förälder i fängelse. I de fall där det är barnets bästa att ha kontakt med en intagen förälder ska socialtjänsten en stödkontakt. Stödkontakten ska bistå med praktisk hjälp för att barnet ska kunna besöka sin förälder men även fungera som kurativt stöd vid behov. Samtalsgrupper för unga kan också ge gott stöd. I de fall barnets bästa inte är att träffa en intagen förälder ska stödkontakten även stötta barnet i att slippa kontakt.
BoU 85 Samlokalisera socialsekreterare och polis. En nära samverkan mellan socialtjänst och polis, där socialsekreterare åker ihop med polisen, behövs för att nå ut till de barn som utsätts. Socialsekreterare ska därför samlokaliseras med polisen och gemensamt åka ut vid ingripanden.
BoU 86 Kraften i civilsamhället ska tas tillvara. För att vända skolan åt rätt håll krävs en kraftsamling från hela samhället. Det finns många aktörer inom civilsamhället som vill hjälpa elever och stötta lärare. Dessa ska få stöd – men då endast om de kan uppvisa att de arbetar i enlighet med både läroplanens värdegrund om inkludering samt uppfyller demokrativillkoren.
BoU 87 Förnya brottsförebyggande arbetet. Samtliga myndigheter som arbetar med barn och unga ska få i uppdrag att inkludera brottsförebyggande arbete.
BoU 88 Socialtjänsten bör få tydligt uppdrag stötta skolgången och förebygga skolfrånvaro. Samverkan mellan skola och socialtjänst måste förbättras och sekretessen däremellan underlättas för samordnat arbete kring barnet och familjen.
BoU 89 Barn under18 år ska aldrig behöva tolka åt sina familjemedlemmar.
BoU 90 Öka förtroendet för rättsväsendet. Polisen måste även arbeta med relationsbyggande, inte minst genom regelbundna besök på skolor.
BoU 91 Anmälningsplikt vid fusk för bidragsgivande myndigheter. Det bör införas en anmälningsskyldighet till Polisen för samtliga bidragsgivande myndigheter när man misstänker att bidragsfusk har begåtts.

Demokratistärkande arbete

BoU 92 Ungdomsförbund ska få besöka skolor. Bredda skolans demokratiuppdrag för att säkerställa att alla elever under sin skolgång ska ha möjlighet att komma i kontakt med politiska ungdomsförbund. Gymnasierektorer ska ha ett särskilt uppdrag att skapa kontaktytor mellan ungdomsförbund och ungdomar i skolan. Det kan ske genom regelrätta debatter, bokbord eller klasspresentationer. Skollagens regler om opartiskhet ska följas.
BoU 93 Skärp tillsynen av demokrativillkoret för föreningsbidrag. Tillsynen måste bli kraftfullare, inte minst genom oannonserade besök och inspektioner vid evenemang som genomförs av föreningar och organisationer som får statliga bidrag.
BoU 94 Inför demokrativillkor även för kommunal och regional bidragsgivning. Ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer mottar offentliga medel genom såväl statliga som kommunala bidrag. Ett demokrativillkor även bör införas för regionala och kommunala bidrag.
BoU 95 Informera skolungdomar om den våldsbejakande islamismens brott mot mänskligheten.
BoU 96 Bekämpa antisemitismen. Det behövs ökad medvetenhet om hur antisemitismen i Sverige tar sig uttryck i dag. Det får aldrig förekomma att skolor undviker att diskutera antisemitism därför att ämnet skulle anses känsligt. Det bör genomföras en nationell kartläggning av förekomsten av antisemitism i skolorna. Målet bör vara att alla barn och ungdomar någon gång under skolgången ska ges möjligheten att göra en studieresa till ett förintelseläger.
BoU 97 Bekämpa rasism och diskriminering. Skolans arbete med en demokratisk värdegrund och kunskap mot antisemitism, afrofobi, islamofobi, homofobi och andra former av intolerans måste förstärkas.
BoU 98 Skärp kontrollen av organisationsbidrag. Ett aktivt föreningsliv är en av stöttepelarna i samhället och måste uppmuntras. Nattvandringar, föreningsliv och idrott bygger på människors ofta ideella engagemang. Utformningen och kontrollen av organisationsbidrag bör skärpas så att bidrag aldrig går till verksamhet som främjar segregation eller motverkar demokratiska värderingar. Det ska vara förbjudet för organisationer att förmedla bidrag till medlemsorganisationer som inte uppfyller demokratiska villkor.

Kulturen är demokratins moder – Politik för demokrati och Kultur

Demokrati

DoK 1 Kultur- och fritidsberedningens roll måste bli tydligare.
DoK 2 Regionens bolag bör inte besättas av politiker, utan av ledamöter med kompetens inom bolagets verksamhetsområde

Kulturpolitik

DoK 3 Bibliotek ska finnas på minst alla serviceorter
DoK 4 Att vi tar ansvar för vår del av kultursamverkansmodellen
DoK 5 Att kulturskolan får resurser så att inga barn och unga ska vara utestängda på grund av ekonomi eller tillgänglighet
DoK 6 Att göra en förstudie för att utreda förutsättningarna för ett scenkonstens hus
DoK 7 Att stöd ges till bygdegårdsverksamhet och lokal kulturverksamhet
DoK 8 Konstmuseets verksamhet måste återupptas
DoK 9 Utnyttja kulturens instrumentella nytta som verktyg för att motverka psykisk ohälsa hos unga och vuxna.

Demokrati

DoK 10 Lokalpolitiker ska inte vara ett yrke
DoK 10.1 Ett arbete bör inledas för att möjliggöra att uppdragens omfattning begränsas till totalt max 40% av heltid per person
DoK 10.2 Arvodering: Arvodesdelen ska baseras på medianinkomsten för gotlänningar
DoK 10.3 Arvodering: Ersättningen för förlorad inkomst begränsas till att inte överstiga nivån för regiondirektörens lön.
DoK 11 Region Gotland ska inte i onödan jaga sina medborgare, beslut om överklaganden till högre instanser (hovrätt eller motsvarande) ska alltid fattas av nämnd.
DoK 12 Revisorernas arbete ska hyllas, och politikerna ska agera på deras rapporter
DoK 13 Ungdomsförbund ska få besöka skolor. Bredda skolans demokratiuppdrag för att säkerställa att alla elever under sin skolgång ska ha möjlighet att komma i kontakt med politiska ungdomsförbund. Gymnasierektorer ska ha ett särskilt uppdrag att skapa kontaktytor mellan ungdomsförbund och ungdomar i skolan. Det kan ske genom regelrätta debatter, bokbord eller klasspresentationer. Skollagens regler om opartiskhet ska följas.
DoK 14 Skärp tillsynen av demokrativillkoret för föreningsbidrag. Tillsynen måste bli kraftfullare, inte minst genom oannonserade besök och inspektioner vid evenemang som genomförs av föreningar och organisationer som får statliga bidrag.
DoK 15 Inför demokrativillkor även för kommunal och regional bidragsgivning. Ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer mottar offentliga medel genom såväl statliga som kommunala bidrag. Ett demokrativillkor även bör införas för regionala och kommunala bidrag.
DoK 16 Informera skolungdomar om den våldsbejakande islamismens brott mot mänskligheten.
DoK 17 Bekämpa antisemitismen. Det behövs ökad medvetenhet om hur antisemitismen i Sverige tar sig uttryck i dag. Det får aldrig förekomma att skolor undviker att diskutera antisemitism därför att ämnet skulle anses känsligt. Det bör genomföras en nationell kartläggning av förekomsten av antisemitism i skolorna. Målet bör vara att alla barn och ungdomar någon gång under skolgången ska ges möjligheten att göra en studieresa till ett förintelseläger.
DoK 18 Bekämpa rasism och diskriminering. Skolans arbete med en demokratisk värdegrund och kunskap mot antisemitism, afrofobi, islamofobi, homofobi och andra former av intolerans måste förstärkas.
DoK 19 Skärp kontrollen av organisationsbidrag. Ett aktivt föreningsliv är en av stöttepelarna i samhället och måste uppmuntras. Nattvandringar, föreningsliv och idrott bygger på människors ofta ideella engagemang. Utformningen och kontrollen av organisationsbidrag bör skärpas så att bidrag aldrig går till verksamhet som främjar segregation eller motverkar demokratiska värderingar. Det ska vara förbjudet för organisationer att förmedla bidrag till medlemsorganisationer som inte uppfyller demokratiska villkor.

Kulturpolitik

DoK 20 Kulturen ska vara fri – kulturstöd ska gynna kvalitet
DoK 21 Kulturen ska vara självständig – goda villkor för kulturföretagande
DoK 22 Stärk kulturen i skolan
DoK 23 Genom de samverkansorgan för kulturfrågor där Region Gotland ingår, vill vi att följande ska drivas:
DoK 23.1 Inrätta en kultursamverkansmodell för kulturmiljöer. Ett system liknande kultursamverkansmodellen, där regionerna har ett större inflytande över det statliga kulturstödet, skulle kunna användas för att utveckla ett system för bevarandet av hotade kulturmiljöer i hela landet som bör bevaras.
DoK 23.2 Fler fristadsförfattare
DoK 24 Inte en skattekrona till extremism med studieverksamhet som täckmantel. Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism bör vara med och stödja så att den bidragsgivning till folkbildning som sker via kommuner och regioner samt Folkbildningsrådet aldrig stödjer extremism.

Full fart på Gotland – Politik för samhällsbyggnad

Planera för framtiden

S1 Arbetet med översiktsplaneringen behöver prioriteras och stärkas genom att tidigt peka ut behov av fördjupningar och detaljplanering. Fokus bör ligga på etablering av bostäder och verksamhetslokaler, inklusive Region Gotlands behov.
S2 Initiera en utredning om att flytta reningsverket i Visby in på ön för att återvinna renat vatten och för att frigöra mer yta för byggande i Visby.
S3 Initiera en utredning om att flytta ställverket i kilen mellan Söderväg och Stenkumla väg för att långsiktigt förtäta området ”triangeln” med bostäder.
S4 Prioritera detaljplanering för större bostadsutvecklingsprojekt – arbeta tillsammans med exploatörerna.
S5 Inled utredning för vägval av framtidens sjukhus.
S6 Se över markinnehav och behov av justeringar. Region Gotland behöver ha mark för utveckling.
S7 Fördjupa diskussionen med Försvarsmakten om mark och etablering för bättre samsyn.
S8 Cykelinfrastruktur byggs ut i etapper. Bra för både boende och turism.
S9 Fördjupa samtalen med Trafikverket om stomvägarna och standard på vägar.
S10 Fördjupa samtalen med Trafikverket om trafiksäkerhet generellt.

Effektivare hantering inom Region Gotland

S11 Ta höjd för att utveckling kommer att behövas på olika håll inom samhällsbyggnadssektorn.
S11.1 Förbättrad upphandling.
S11.2 Bättre avtalstrohet.
S12 Förvaltningarna ges följande uppdrag:
S12.1 Effektivisera bygglovshandläggningen med mål om att klara samtliga bygglov inom lagstadgad tid – tidsätt.
S12.2 Undersök möjligheten att inrätta en kommunal yrkesutbildning (KY-utbildning) för bygglovshandläggare på Gotland.
S12.3 Redovisa plansituationen och prioritera planer som ger flest bostäder för permanenta bostäder – tidsätt.
S13 Se över digitaliseringsprojekten inom samhällsbyggnad – klar målsättning vad som ska åstadkommas och hur det ska integreras i befintligt system och lagstiftning. Alltid jobba med nationella partners.

Vatten rent och smutsigt

S14 Se till att återföra vatten som annars hamnar i Östersjön – bli innovationsledare. Samarbeta med forskningen.
S15 Ambitionen att kunna erbjuda kommunalt VA runt tätorterna och i övrigt uppmuntra till kollektiva lösningar för att säkra grundvatten. Fokus på VA-plan.

Skapa förutsättningar för :

S16 Dialog med ridsporten på ön om mark för utökning av ridsport vid Rävhagen. Privata aktörer kan bygga.
S16.1 Skapar möjlighet till hästfritids och fler elever i ridskola.
S17 Dialog med issporten för att hitta plats för ny ishall – privat byggande.
S18 Simhallsprojektet. Se till att det kommer i mål på Solberga.
S19 Verka för ett nytt kallbadhus i Visby – en möjlighet för fastboende, en magnet för besökare.

Att bo på hela ön

S20 Region Gotland behöver fokusera på utveckling av mark inom tätort – kostnadseffektiv användning av mark, inklusive försäljning av kommunal mark i serviceorterna till aktörer som vill bygga bostäder.
S21 Inventera behov av trygghetsboende eller boende för friska äldre som vill växla ner från villan. Var och hur mycket?
S22 Studenter ska ha tillgång till boende året runt – en förutsättning för att de väljer Gotland även efter studierna.
S23 Sälj delar av Gotlandshem – inte optimalt med en så stor aktör på hyresmarknaden.

Locka till bosättning och etablering

S24 Sätt upp system för att locka till inflyttning – folk som drömmer om livet på ön.
S25 Rekrytera företagare – skapa arbetsplatser.
S26 Följ upp utflyttade ungdomar – vill de komma hem?
S27 Locka företag att etablera sig på Gotland – inom fler branscher än turism. Skapar arbetsplatser.
S28 Inventera styrkor för Gotland att konkurrera med liknande ”livsstilsorter”.

Kollektiva transporter

S29 Börja redan nu med en översyn inför nästa upphandling. Arbeta stringent med kunskapsbaserat underlag. Erfarenhet finns på andra håll i landet. Det måste kunna innebära ett förändrat utbud för att skapa relevanta resvägar.
S30 Arbeta för säkrare busshållplatser – för att göra kollektivt resande attraktivare.
S31 Se till att långsiktigt stärka färjetrafiken till Fårö året runt, inled dialog med trafikverket om Åtgärdsvalsstudie och om vädersäkring av färjelägena.
S32 Elflyget kan bli ett lyft för de regionala flygplatserna. Inom elflyget sker i dag en intressant utveckling som kan medverka till att göra kortflygningar mellan olika regioner lönsamma, men samtidigt pekar på betydelsen av mindre flygplatser som komplement till de stora knutpunkterna. Elflyg kan komma att bli en viktig faktor för utvecklingen av landets regioner och erbjuda snabba transporter, inte minst för näringslivet.
S33 Använd digital teknik för en flexibel anropsstyrd kollektivtrafik. Tidtabellsstyrd kollektivtrafik på landsbygden leder ofta till att bussar går tomma på landsbygdslinjer. Den digitala tekniken bör användas för en mer flexibel och anropsstyrd trafik där individens resa sätts i fokus.
S34 Verka för samordnade transporter. Både i tätortsnära byar och på glesare landsbygd har kollektivtrafiken en stor utmaning med det låga resandeunderlaget. Samordnade transporter, till exempel skolskjutsar och lokaltrafik, gynnar både miljön och individen eftersom man både minskar transporterna och kan möjliggöra fler resor kollektivt.
S35 Res på en kollektivtrafikbiljett i hela Sverige. För att underlätta resande över länsgränserna bör Region Gotland initiera samarbete med SL, och kollektivtrafikbolagen inom Sydtaxan.

Levande bygder

S36 Prioritera stödet till lanthandlare som är ombud. Möjligheten att vid stödgivning prioritera lanthandlare som agerar ombud ska utnyttjas. Stödet bör vara konkurrensneutralt och de som erhåller stöd ska förväntas agera ombud.
S37 Inrätta ortsombud – myndighetskontaktperson i mindre orter. Tidigare fanns ett finmaskigt nät av offentlig verksamhet även utanför större orter. Det behövs en modern motsvarighet i form av så kallade ortsombud som kan fungera som kontaktperson mot myndigheterna på mindre orter. Uppgiften som ortsombud kan ligga på ett lokalt företag, lantbrukare, lanthandel, bensinstation, campingplats eller liknande.
S38 Liberalerna vill att lokala trygghetsorganisationer ska kunna få ökade uppgifter och att det inte enbart ska bygga på ideella insatser.
S39 Tydliggör ansvaret mellan det statliga, kommunala och enskilda vägnätet. Landsbygdens behov av transporter ska vara i centrum när en allmän väg görs om till enskild väg. Det är viktigt att en indragning av allmän väg inte får innebära en övervältring av kostnader från kommunerna till enskilda fastighetsägare.

Bygg

S40 Underlätta för en modern egnahemsrörelse. Det behövs mer färdigplanerad tomtmark och standardiserade bygglösningar för en modern egnahemsrörelse för att fler ska ha möjlighet att förverkliga drömmen om ett eget byggt hem, något som skulle underlättas av minskade regleringar.

Naturmiljö

S41 Värna äganderätten – balans mellan ägande, miljö och behovet av råvaror. Miljö- och naturvårdsinsatser ska genomföras i god dialog med markägare som har förvaltat och skött sin skog och jord genom många generationer.
S42 Ett hållbart fiske. Kustområden i särskilt känsliga områden kan omfattas av fiskekort. Det kan handla om åmynningar, kända vandringsvägar eller grunda vikar där reglerat fiske kan verka gynnande. Arbetet för att förverkliga visionen om fungerande fiskvandring från kust till inland måste fortsätta.

Region Gotlands inre arbete – Politik för god ekonomisk hushållning

RG1 Sätt individen i fokus när regionen organiserar samhällsservice
RG2 Politiker ska fokusera och ansvara för rätt saker
RG3 Bättre följsamhet för beslutade processer och styrdokument.
RG4 Tydlig styrning på uppdrag och resultat
RG5 Utveckla regionens förmåga att hantera multipla kriser genom samverkan med andra aktörer (civilsamhälle, totalförsvar)
RG6 Utbilda chefer att upptäcka missbruk. Ett dolt missbruk drabbar många fler än bara individen själv. Samverkan med näringslivet är en viktig del för att nå ut till de som är fast i ett missbruk. Genom att utbilda chefer att upptäcka missbruk på jobbet kan individer i missbruk tidigare fångas upp och erbjudas behandling. Här kan även företagshälsovården bidra med stöd och råd.
RG7 Kraften i civilsamhället ska tas tillvara. För att vända en negativ utveckling åt rätt håll krävs en kraftsamling från hela samhället. Det finns många aktörer inom civilsamhället som vill hjälpa till. Dessa ska få stöd – men då endast om de kan uppvisa att de arbetar i enlighet med både Region Gotlands värdegrund samt uppfyller demokrativillkoren.
RG8 Offentliga instanser bör använda inkluderande språk. Det är viktigt att offentliga aktörer är medvetna om hur språket kan användas för att befästa utanförskap eller främja delaktighet. Exkluderande ordval ska undvikas.
RG9 Stärk folkbildningen. Det behövs ett omtag i bidragsgivningen till studieförbundens verksamhet. Varken kommunala, regionala eller statliga bidrag till den fria folkbildningen i studieförbund och högskolor får försvinna i bidragsfusk eller slussas till antidemokratiska krafter. (Även V62)
RG10 Värna äganderätten – balans mellan ägande, miljö och behovet av råvaror. Miljö- och naturvårdsinsatser ska genomföras i god dialog med markägare som har förvaltat och skött sin skog och jord genom många generationer.
RG11 Ge Region Gotland ett främjandeuppdrag att gynna företagandet. Region Gotland ska ha en politik som bidrar till att minska regelkrånglet och sänka kostnaderna för företagande och arbete.
RG12 Inför en tidsgräns för kommunala myndighetsbeslut – en beslutsgaranti om handläggningstider. Region Gotland bör införa en servicegaranti där ekonomisk kompensation ska utgå om den garanterade handläggningstiden inte uppfylls.
RG13 Inrätta en anmäl-en-bestämmelse-funktion om onödig byråkrati. De kommunala myndigheterna ska införa en ”anmäl orimliga bestämmelser”-funktion inom sitt område. Inte minst inom bygg-miljö-livsmedel-djurhållnings-området vore det önskvärt. Det ska vara lätt att anmäla svårtolkade eller orimliga föreskrifter som borde göras mer lättförståeliga eller tas bort.
RG14 Inrätta ortsombud – myndighetskontaktperson i mindre orter. Tidigare fanns ett finmaskigt nät av offentlig verksamhet även utanför större orter. Det behövs en modern motsvarighet i form av så kallade ortsombud som kan fungera som kontaktperson mot myndigheterna på mindre orter. Uppgiften som ortsombud kan ligga på ett lokalt företag, lantbrukare, lanthandel, bensinstation, campingplats eller liknande.
RG15 Region Gotland ska ha en öppenhet för verksamhetsnära innovationsarbete.