Se alla

Politik för skola och utveckling

Rapport - Socialpolitik för Barn och unga

Det är lätt att tro att området ’Politik för skola och utveckling’ endast handlar om skolfrågor. Så är det inte, det är bredare och innefattar allt kommunalt som berör den som ännu inte är vuxen.

Förslagen är samlade under följande rubriker:

  • Liberalerna sätter skolan främst
  • Särskilt stöd vid särskilda behov
  • Friare kommunala skolor för möjlighet till utveckling och prioriterade åtgärder för varje skola
  • Stärkt ledarskap
  • Lärare ett framtidsyrke
  • Friskolor för valfrihet och integration
  • Gotlands skolorganisation
  • Arbetsro i skolan
  • Likvärdig och utvecklande skola
  • Förebyggande hälsoarbete
  • Samverkan mellan sjukvård, socialtjänst, anhöriga, m.fl.
  • Demokratistärkande arbete

Huvudförfattare för diskussionen i denna rapport ”Rapport Socialpolitik – Barn och unga” har varit Aina Mattson.

Länk till Rapport – Socialpolitik för Barn och unga (pdf)

Sammanställning av förslagen från ”Socialpolitik för barn och unga – Politik för skola och utveckling”

Liberalerna sätter skolan främst.

BoU 1 Vi vill ha en skola med höga ambitioner, redan från lågstadiet
BoU 2 Skolans metoder för att lära elever att läsa ska baseras på främsta tillgängliga vetenskap
BoU 3 Ingen elev ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa eller skriva
BoU 4 Gör alla nationella prov obligatoriska.
BoU 5 Styr utbudet av gymnasieprogram mot arbetsmarknadens efterfrågan.

Särskilt stöd vid särskilda behov

BoU 6 Ge rektor mandat att anordna obligatorisk lovskola för barn som behöver redan från år 4.
BoU 7 Inför ett stödår för elever som inte klarar grundskolan.
BoU 8 En diagnos ska inte vara krav för stöd

Stärkt ledarskap i skolan

BoU 9 Hot, hat, våld och kränkningar i skolan ska inte tolereras, utan tas på allvar och rapporteras.
BoU 10 Elever som stör i skolan ska kunna flyttas. Skolan får inte bli en laglös del av samhället.

Lärare ett framtidsyrke

BoU 11 Lärare måste få fokusera på kunskapsuppdraget.
BoU 12 Avlasta lärare från sociala arbetsuppgifter.
BoU 13 Skärpta krav på att alla elever och lärare har rätt till tryckta läromedel av god kvalitet, inte bara digitala.
BoU 14 Skolan ska ha legitimerade lärare.

Friskolor för valfrihet och integration

BoU 15 Liberalerna slår vakt om det fria skolvalet och möjlighet att driva friskolor.
BoU 16 En gemensam och inkluderande skolplattform inrättas som samlar alla skolor och ger familjer statistik, information och jämförelseverktyg.
BoU 17 Förstärk ägarprovningen så att även skolchefer och rektorer ska kunna granskas och kontrolleras.

Gotlands skolorganisation

BoU 18 Samtliga skolor inklusive förskolor ska ha ändamålsenliga lokaler för elevhälsovård.
BoU 19 Samtliga skolor inklusive förskolor ska ha en organisation som förmår att säkra lärarnas möjlighet till pedagogisk fortbildning.
BoU 20 Samtliga grundskolor ska ha minst en ordinarie eller biträdande heltids rektorstjänst.
BoU 21 Årskurserna fyra till nio ska inom skolområdena samlokaliseras.
BoU 22 Grundskolor med elever endast till och med årskurs tre bör samlokaliseras med förskola.
BoU 23 För skolor som bedriver undervisning i förskoleklass och till och med årskurs tre, men som långsiktigt inte uppnår volymkraven, ska ett vägvalsbeslut tas med val mellan Bygdeskola eller avveckling.
BoU 24 Grundskolor med elever endast till och med årskurs tre och som långsiktigt inte uppnår volymkraven, men som av särskilda skäl ändå inte avvecklas, bör benämnas Bygdeskolor, och
– BoU 24.1 ska samlokaliseras med förskola, och
– BoU 24.2 ska ha en med förskolan gemensam heltids rektorstjänst, samt
– BoU 24.3 ska ha en med förskolan gemensam heltids specialpedagogtjänst.
BoU 25 Förskolor bör bör ha en storlek storlek som över tid motsvarar minst två normalstora avdelningar.
BoU 26 För förskolor som över tid motsvarar minst två normalstora avdelningar, på orter som saknar lågstadium, ska ett vägvalsbeslut tas med val mellan utveckling till Bygdeskola eller fortsatt förskola.
BoU 27 Minst två skolområden ska vara kommunala självförvaltningsorgan, även kallat intraprenader/kommunala friskolor.

Arbetsro i skolan

BoU 28 Hot i skolan ska alltid tas på allvar, inte sopas under mattan. Liberalerna vill därför att alla skolor ska upprätta en anmälningsfunktion, där lärare direkt kan rapportera och anmäla elever eller lärare som exempelvis hotat dem.
BoU 29 Skolan får inte bli inte en laglös del av samhället. Alla huvudmän ska ta fram rutiner för hur processen kring och vem som bär ansvaret för att anmäla en elev till polisen eller för att kontakta socialtjänsten.
BoU 30 Lärare är akademiker som måste få kunna foku­sera på kunskapsuppdraget. Onödiga detaljregleringar som upptar lärarnas dyrbara tid måste ifrågasättas. Samtliga styrdokument ska granskas med hjälp av lärare i syfte att identifiera krav och regler som orsakar ökad arbetsbelastning utan att samtidigt bidra till elevernas inlärning.
BoU 31 Avlasta lärarna från sociala arbetsuppgifter. Tidskrävande arbetsuppgifter som mentorskap, rastvakt och föräldrakontakt kan med fördel lyftas från lärarnas axlar och hanteras av annan personal, exempelvis i form av heltidsmentorer.
BoU 32 Särskilda kunskaper ska kvalificera lärare för kar­riärtjänster. Djupa ämneskunskaper eller relevanta akademiska meriter ska särskilt beaktas vid tillsättning av förstelärartjänster.
BoU 33 Försvara lärares rätt att ta upp känsliga ämnen. Det krävs kraftfulla reaktioner från samhället, inklusive rättsvårdande myndigheter, när lärare som tar upp känsliga ämnen hotas. I de fall det uppdagas att lärare känner sig otrygga eller rent av undviker vissa ämnen i undervisningen, ska skolan erbjudas särskilt och konkret stöd.

Likvärdig och utvecklande skola

BoU 34 Ingen elev ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa och skriva. Elever som inte klarar en grundläggande nivå på det obligatoriska bedömningsstöd de genomför i årskurs 1, ska följas upp för att sedan genomgå en ny obligatorisk bedömning i årskurs 3. Om även den påvisar undermåliga resultat, ska huvudregeln vara att eleven får lågstadiet förlängt med ett år. Undantag från den föreslagna huvudregeln ska kunna ske vid synnerliga skäl, som då ska motiveras av rektor.
BoU 35 Ökat fokus på programmering. Den svenska skolan behöver bli bättre på att erbjuda undervisning i programmering. Det är en viktig del i ett digitaliserat samhälle. Programmering har en stark koppling till matematik- och teknikämnena i skolan, vilka ska utvecklas.
BoU 36 Styr upp utbudet av gymnasieprogram. Yrkesutbildningarna ska baseras på arbetsmarknadens reella behov och de högskoleförberedande ska lägga grunden för bildning, ämneskunskap eller estetisk utveckling.
BoU 37 Följ upp användningen av distansundervisning. Det finns behov av inslag av fjärr- och distansundervisning i skolan, men eftersom det tenderar att missgynna svaga elever är det viktigt att distansundervisningen noga följs upp.
BoU 38 Låt elever under 20 år i vissa fall få påbörja en vuxenutbildning. Öka möjligheten att i särskilda fall ge elever som avslutat sin gymnasieutbildning utan godkända resultat möjligheten att direkt återuppta gymnasiala studier på komvux.
BoU 39 En utbildning är en stor investering – låt arbetsmarknadens behov styra utbudet av vuxenutbildning. Genom att samla kommunerna och arbetsmarknadens representanter för utbyte av kunskap och information, ska en regional instans kunna bidra till ökad kvaliteten och säkrad efterfrågan för vuxenutbildningarna. Detta genom att arbetsmarknadens behov i högre utsträckning kan påverka vuxenutbildningarnas utbud.
BoU 40 Alla elever ska bli utmanade i skolan. Liberalerna göra det möjligt för fler ordinära skolor att vid tillfälle då både det råder förutsättningar och återfinns ett reellt behov, införa inslag med avancerade grupper för undervisning i skolämnen. I ett första steg ska avancerade spår implementeras på högstadieskolor där det finns förutsättningar och efterfrågan.
BoU 41 Mindre undervisningsgrupper – även för elever som har höga skolresultat. Även särskilt duktiga elever ska kunna delta i undervisning utanför sin vanliga klass, då de kan ha stor fördel av inslag av mindre gruppundervisning med högre nivå.
BoU 42 Elever ska uppmuntras – aldrig bromsas. För att ingen ambitiös i elev i skolan ska bromsas ska det finnas öppna, digitala fördjupningskurser anpassade efter skolans läroplan.
BoU 43 Lovskolan måste börja redan i tid. Det obligatoriska kravet på huvudmän om att arrangera lovskola för elever i årskurs 8 och 9 ska utvidgas till att börja redan i årskurs 4.
BoU 44 Alla elever ska ha rätt till läroböcker av hög kvalitet i den svenska skolan. Tillgången till läroböcker måste garanteras i skolan. Läromedel av hög kvalitet som är framtagna i enlighet med läroplanernas innehåll och kunskapskrav gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Liberalerna vill införa ett skarpt krav på att elever i grund- och gymnasieskolan har rätt till tryckta läroböcker av hög kvalitet.
BoU 45 Skolor ska ha legitimerade lärare – inga undantag. Att skolor rekryterar utbildade lärare från andra länder är positivt för professionens utveckling, men det ska alltid krävas svensk lärarlegitimation för att kunna få tillsvidareanställning som lärare. I de fall lärare har en utländsk examen kan en svensk lärarlegitimation utfärdas redan i dag, förutsatt att den sökande uppfyller de fastställda kraven på språkkunskap, kompetens och färdighet.
BoU 46 Åtgärder mot glädjebetyg. Betyg används som urval och vikten av att de faktiskt speglar elevernas faktiska kunskapsnivå är av största betydelse. Liberalerna vill därför införa en modell där lärare fortsatt ansvarar för att betygsätta eleverna individuellt, men att genomsnittet vad gäller betyg inte får avvika i för hög utsträckning från skolans genomsnittliga resultat på externt rättade nationella prov.
BoU 47 En gemensam och inkluderande skolvalsplattform. Liberalerna vill inrätta ett samordnat skolval som samlar alla skolor, oavsett huvudmän, och ger familjer statistik, information och jämförelseverktyg som underlättar för dem att rangordna vilka skolor de önskar. Plattformen ska även överta ansvaret för de kösystem som vissa fristående aktörer använder som urvalsmetod.
BoU 48 Förtroendefull samverkan. Även friskolor bör åta sig ett ansvar för elever som kommer nya till kommunen eller behöver omplaceras. När en skola misslyckats med sin uppgift så till den grad att den stängs av Skolinspektionen bör en annan huvudman erbjudas att ta över den – det kan vara det offentliga som tar över en friskola eller tvärtom.
BoU 49 Fristående bedömning av skolpengen för elever med särskilda behov. Elever med funktionsnedsättningar möter idag stora svårigheter i skolväsendet. En stor del av dem går i friskolor, men kommunerna har visat sig alltmer ovilliga att stå för de verkliga kostnaderna. I ett nytt system bör ett fristående organ, exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten, bedöma dessa elevers behov av förhöjd skolpeng.
BoU 50 Uppdrag till alla huvudmän att motverka segregation. Liberalerna har hittills, tillsammans med en majoritet i riksdagen, avvisat förslag som exempelvis bussning av elever i syfte att motverka elevsegregation. Liberalerna vill istället uppdra huvudmännen att motverka segregation genom exempelvis uppsökande verksamhet, förbättrade möjligheter till skolskjuts och så vidare. Det ska även vara möjligt att neka etablering av nya skolor i de fall de skulle medföra ökat utanförskap, minskad jämställdhet eller motverka integrationen. Det vore inte minst av vikt för att vända utvecklingen i socialt utsatta områden.
BoU 51 Nationellt kunskapslyft. Det behövs ett statligt finansierat kompetenslyft för som säkerställer att all personal som möter barn under 18 år – även de som arbetar med yngre barn – får utbildning i frågor som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck.
BoU 52 Skolplikten måste upprätthållas när barn försvinner utomlands. Skolpersonal måste ges glasklara riktlinjer för att alltid hävda skolplikten och utfärda viten till vårdnadshavare som inte säkerställer barnens skolnärvaro.

Fortbildning

BoU 53 Stärk folkbildningen – reformera bidragssystemet. Det behövs ett omtag i bidragsgivningen till studieförbundens verksamhet. Varken kommunala, regionala eller statliga bidrag till den fria folkbildningen i studieförbund och högskolor får försvinna i bidragsfusk eller slussas till antidemokratiska krafter.
BoU 54 Inte en skattekrona till extremism med studieverksamhet som täckmantel. Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism bör vara med och stödja så att den bidragsgivning till folkbildning som sker via kommuner och regioner samt Folkbildningsrådet aldrig stödjer extremism.

Drivande i nationella frågor

BoU 55 Genom de samverkansorgan för skolfrågor där Region Gotland ingår, vill vi att följande ska drivas:
BoU 55.1 reformera lågstadielärarutbildningen.
BoU 55.2 införande av nationella system för kunskapsmätning i skolan
BoU 55.3 höj kraven för behörighet till nationella program.
BoU 55.4 införande av en modern studentexamen
BoU 55.5 införande av en nationell skolpeng för att underlätta arbetet mot en mer likvärdig skola.

Förebyggande hälsoarbete

BoU 56 Psykiatrin behöver finnas närmare barn- och unga. Socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin bör i högre utsträckning flytta ut sina resurser till skolorna där barnen befinner sig i syfte att kunna erbjuda snabbare och tillgängligare vård.
BoU 57 Det är viktigt att socialtjänsten, eller den myndighet som möter barnet, har kunskaper om barns olika verkligheter och utsattheter. Barn som direkt eller indirekt utsätts för våld, könsstympning, riskerat att tvingas in i barnäktenskap eller utsatts för sexuella övergrepp bär alla olika typer av trauman. För att möta dem krävs stor detaljkunskap och utbildning hos den som möter barn.
BoU 58 Stärk barn och ungas möjligheter till att söka vård på egen hand. En förälder ska inte kunna fördröja vårdens insatser.
BoU 59 Stärk kunskapen om suicid för att motverka detsamma.
BoU 60 Se över behovet av anhörigstöd till barn. Barn ska aldrig behöva vårda sina närstående. För att barn aldrig ska behöva bära ett sådant ansvar måste socialtjänstens roll tydliggöras. Idag kan anhörigstöd endast erbjudas till vuxna anhörigvårdare.
BoU 61 Rätt till stöd i tid. Tidiga uppsökande insatser är det mest effektiva sättet vi nu känner till för att förebygga problem för barnet senare i livet. Viktigt att elevhälsan ställer frågor på rutin som rör alla former av våldsutsatthet inklusive sexhandel, hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer såsom till exempel barnäktenskap och könsstympning.
BoU 62 Stöd där barnen finns. Socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin behöver finnas i skolan.
BoU 63 Rätt till enskilda samtal utan sina föräldrar. Barn som misstänks leva i utsatthet har rätt till enskilda samtal utan närvarande vårdnadshavare.
BoU 64 Barn behöver själva kunna ansöka om att omhändertas. Barn behöver kunna göra en formell ansökan så att det blir ett formellt beslut så att det kan överklagas till domstol.
BoU 65 Genomför en screening av alla barn. Ge elevhälsan i uppdrag att genomföra screeningen utan vårdnadshavare närvarande. En årlig screening ger dessutom möjlighet att se på utvecklingen över tid.
BoU 66 Tidiga insatser i skola och förskola. Genom tidiga insatser redan i förskola och skola kan destruktiva könsnormer motverkas. Forskning visar att många sexköpare legitimerar sina handlingar genom att framhålla en maskulinitet som ger rätt till kvinnans kropp, och framställa kvinnan som ett bruksföremål på en marknad.
BoU 67 Tillgänglig snabb traumabehandling för utsatta. Det ska alltid erbjudas traumabehandling för de barn som utsatts.
BoU 68 Det behövs mer insatser för att stärka barns och ungdomars hälsa. Bland annat behövs mer insatser mot övervikten hos barn. Ungdomsmottagningarnas verksamhet ska utvecklas.
BoU 69 Öka möjligheten för både barn och vuxna att få slutenvård hemma istället för på sjukhus. Öka andelen mobil vård och ge vården stöd för en sådan omorganisation.
BoU 70 Gör överflytten från barn- till vuxenvård mer flexibel. Låt patienter i psykiatrin själva välja att skriva in sig när de behöver en vårdplats.
BoU 71 LVU för att skydda barn utsatta för kriminella miljöer. Omhändertagande enligt LVU måste komma i fråga i påtagligt högre omfattning för att skydda utsatta barn som lever i kriminella miljöer. Lagstiftningen ger utrymme för att den unge får bo i hemmet med vårdplan enligt LVU.
BoU 72 Skydda barn som riskerar utsättas för våld i hemmet. Barnets rätt till ett liv i trygghet ska stå före en dömd förälders rätt till sitt barn, i de fall det handlar om våldsbrott. Orosanmälan ska alltid göras när vårdnadshavare anhålls för våldsbrott.
BoU 73 Alla barn ska erbjudas hälsosamtal i skolan minst tre gånger under en elevs skoltid. Hälsosamtalet ska vara ett enskilt samtal som leds av skolsköterska (med utbildning i motiverande samtal) eller kurator. Frågor ska ställas om utsatthet som våld och trakasserier förutom livsstil och hälsa.
BoU 74 Utveckla våldspreventivt arbete för skolan. Det bör genomföras en nationell satsning för att skolpersonal ska kompetensutvecklas i att arbeta med pojkars och unga mäns kroppsintegritet, impulskontroll samt värderingar gällande jämställdhet, hbtq-personer och religiösa minoriteter.
BoU 75 Stöd för att barn i socioekonomisk utsatthet i utsatta områden ska kunna delta i idrottsföreningar och andra fritidsaktiviteter.
BoU 76 Skolan ska motverka hederskultur. Skolan säkerställa att alla elever vet att ingen får utsättas för förtryck eller våld av heders- eller religiösa skäl och informera alla elever om deras rättigheter.
BoU 77 Inför rutiner för vårdgivare och skolor för att upptäcka våldsutsatthet och hedersrelaterade problem. Inför rutiner vid hälsokontroller att alltid ställa frågor för att upptäcka alla former av våldsutsatthet och tydligt synliggöra t.ex. barn- och tvångsäktenskap, könsstympning och sexualbrott.
BoU 78 Säkerställ jämställd tillgång till fritid och idrott. Offentligt stöd till aktiviteter ska rikta sig till flickor och pojkar i lika hög grad. Idrotts- och fritidsverksamheter som får offentliga bidrag ska visa att de arbetar inkluderande och att alla barn och unga får likvärdig tillgång till verksamheten, oavsett kön.

Samverkan mellan sjukvård, socialtjänst, anhöriga, m.fl.

BoU 79 Alla barn har rätt att kunna klara skolan. Skolfam är en metod för familjehemsplacerade grundskolebarn som visar enastående resultat – den ska alla familjehemsplacerade barn har rätt till och den bör utökas till att omfatta barn på institution. Socialtjänsten ska kunna följa placerade barns skolresultat för att avgöra kvaliteten i samhällets stöd.
BoU 80 Inför hälsokort för placerade barn. Placerade barn har mycket sämre hälsa än andra barn. För att säkerställa att placerade barn faktiskt får den vård de har rätt till ska checklistor för kontroller upprättas och alla placerade barn ska ha ett hälsokort som följer med dem när de flyttar. Att årligen säkerställa att barnet fått den sjukvård den har rätt till är socialtjänstens ansvar.
BoU 81 Små barn ska inte hamna på hem. De ska aldrig vara möjligt att placera de allra yngsta barnen på SIS- eller HVB-hem. Därför måste lagen ses över. Det ska dock vara möjligt att placera små barn på jourhem i väntan på familjehemsplacering.
BoU 82 Oanmälda kontrollbesök och prata med barnen i enrum. Såväl den placerade socialtjänsten som Inspektionen för vård och omsorg måste jobba mycket mer medvetet med att skapa förutsättningar för att upptäcka missförhållanden. Det är oacceptabelt att man inte alltid pratar med barnen i enrum.
BoU 83 Visselblåsarfunktion för placerade barn. Utöver nuvarande uppföljningssystem behövs en oberoende nationell visselblåsarfunktion för placerade barn där de har möjlighet att vara anonyma och även ges tillgång till rättshjälp om de blir utsatta för övergrepp under sin placering.
BoU 84 Stödkontakt för barn med en förälder i fängelse. I de fall där det är barnets bästa att ha kontakt med en intagen förälder ska socialtjänsten en stödkontakt. Stödkontakten ska bistå med praktisk hjälp för att barnet ska kunna besöka sin förälder men även fungera som kurativt stöd vid behov. Samtalsgrupper för unga kan också ge gott stöd. I de fall barnets bästa inte är att träffa en intagen förälder ska stödkontakten även stötta barnet i att slippa kontakt.
BoU 85 Samlokalisera socialsekreterare och polis. En nära samverkan mellan socialtjänst och polis, där socialsekreterare åker ihop med polisen, behövs för att nå ut till de barn som utsätts. Socialsekreterare ska därför samlokaliseras med polisen och gemensamt åka ut vid ingripanden.
BoU 86 Kraften i civilsamhället ska tas tillvara. För att vända skolan åt rätt håll krävs en kraftsamling från hela samhället. Det finns många aktörer inom civilsamhället som vill hjälpa elever och stötta lärare. Dessa ska få stöd – men då endast om de kan uppvisa att de arbetar i enlighet med både läroplanens värdegrund om inkludering samt uppfyller demokrativillkoren.
BoU 87 Förnya brottsförebyggande arbetet. Samtliga myndigheter som arbetar med barn och unga ska få i uppdrag att inkludera brottsförebyggande arbete.
BoU 88 Socialtjänsten bör få tydligt uppdrag stötta skolgången och förebygga skolfrånvaro. Samverkan mellan skola och socialtjänst måste förbättras och sekretessen däremellan underlättas för samordnat arbete kring barnet och familjen.
BoU 89 Barn under18 år ska aldrig behöva tolka åt sina familjemedlemmar.
BoU 90 Öka förtroendet för rättsväsendet. Polisen måste även arbeta med relationsbyggande, inte minst genom regelbundna besök på skolor.
BoU 91 Anmälningsplikt vid fusk för bidragsgivande myndigheter. Det bör införas en anmälningsskyldighet till Polisen för samtliga bidragsgivande myndigheter när man misstänker att bidragsfusk har begåtts.

Demokratistärkande arbete

BoU 92 Ungdomsförbund ska få besöka skolor. Bredda skolans demokratiuppdrag för att säkerställa att alla elever under sin skolgång ska ha möjlighet att komma i kontakt med politiska ungdomsförbund. Gymnasierektorer ska ha ett särskilt uppdrag att skapa kontaktytor mellan ungdomsförbund och ungdomar i skolan. Det kan ske genom regelrätta debatter, bokbord eller klasspresentationer. Skollagens regler om opartiskhet ska följas.
BoU 93 Skärp tillsynen av demokrativillkoret för föreningsbidrag. Tillsynen måste bli kraftfullare, inte minst genom oannonserade besök och inspektioner vid evenemang som genomförs av föreningar och organisationer som får statliga bidrag.
BoU 94 Inför demokrativillkor även för kommunal och regional bidragsgivning. Ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer mottar offentliga medel genom såväl statliga som kommunala bidrag. Ett demokrativillkor även bör införas för regionala och kommunala bidrag.
BoU 95 Informera skolungdomar om den våldsbejakande islamismens brott mot mänskligheten.
BoU 96 Bekämpa antisemitismen. Det behövs ökad medvetenhet om hur antisemitismen i Sverige tar sig uttryck i dag. Det får aldrig förekomma att skolor undviker att diskutera antisemitism därför att ämnet skulle anses känsligt. Det bör genomföras en nationell kartläggning av förekomsten av antisemitism i skolorna. Målet bör vara att alla barn och ungdomar någon gång under skolgången ska ges möjligheten att göra en studieresa till ett förintelseläger.
BoU 97 Bekämpa rasism och diskriminering. Skolans arbete med en demokratisk värdegrund och kunskap mot antisemitism, afrofobi, islamofobi, homofobi och andra former av intolerans måste förstärkas.
BoU 98 Skärp kontrollen av organisationsbidrag. Ett aktivt föreningsliv är en av stöttepelarna i samhället och måste uppmuntras. Nattvandringar, föreningsliv och idrott bygger på människors ofta ideella engagemang. Utformningen och kontrollen av organisationsbidrag bör skärpas så att bidrag aldrig går till verksamhet som främjar segregation eller motverkar demokratiska värderingar. Det ska vara förbjudet för organisationer att förmedla bidrag till medlemsorganisationer som inte uppfyller demokratiska villkor.