Politik för samhällsbyggnad
Rapport - Full fart på Gotland
Ämnesområdet samhällsbyggnad innehåller bland annat: byggande, markhantering, planarbeten, vatten, avlopp, avfall, miljöpolitik (inklusive klimat), kollektivtrafik och andra transporter, kommunal/regional näringslivspolitik.
Förslagen är samlade under följande rubriker:
- Planera för framtiden
- Effektivare hantering inom Region Gotland
- Vatten rent och smutsigt
- Skapa förutsättningar för…
- Att bo på hela ön
- Locka till bosättning och etablering
- Kollektiva transporter
- Levande bygder
- Bygg
- Naturmiljö
Huvudförfattare för diskussionen i denna rapport ”Full fart på Gotland – Politik för samhällsbyggnad” har varit Anna Hrdlicka.
Sammanställning av förslagen från ”Full fart på Gotland – Politik för samhällsbyggnad”
Planera för framtiden
S1 Arbetet med översiktsplaneringen behöver prioriteras och stärkas genom att tidigt peka ut behov av fördjupningar och detaljplanering. Fokus bör ligga på etablering av bostäder och verksamhetslokaler, inklusive Region Gotlands behov.
S2 Initiera en utredning om att flytta reningsverket i Visby in på ön för att återvinna renat vatten och för att frigöra mer yta för byggande i Visby.
S3 Initiera en utredning om att flytta ställverket i kilen mellan Söderväg och Stenkumla väg för att långsiktigt förtäta området ”triangeln” med bostäder.
S4 Prioritera detaljplanering för större bostadsutvecklingsprojekt – arbeta tillsammans med exploatörerna.
S5 Inled utredning för vägval av framtidens sjukhus.
S6 Se över markinnehav och behov av justeringar. Region Gotland behöver ha mark för utveckling.
S7 Fördjupa diskussionen med Försvarsmakten om mark och etablering för bättre samsyn.
S8 Cykelinfrastruktur byggs ut i etapper. Bra för både boende och turism.
S9 Fördjupa samtalen med Trafikverket om stomvägarna och standard på vägar.
S10 Fördjupa samtalen med Trafikverket om trafiksäkerhet generellt.
Effektivare hantering inom Region Gotland
S11 Ta höjd för att utveckling kommer att behövas på olika håll inom samhällsbyggnadssektorn.
S11.1 Förbättrad upphandling.
S11.2 Bättre avtalstrohet.
S12 Förvaltningarna ges följande uppdrag:
S12.1 Effektivisera bygglovshandläggningen med mål om att klara samtliga bygglov inom lagstadgad tid – tidsätt.
S12.2 Undersök möjligheten att inrätta en kommunal yrkesutbildning (KY-utbildning) för bygglovshandläggare på Gotland.
S12.3 Redovisa plansituationen och prioritera planer som ger flest bostäder för permanenta bostäder – tidsätt.
S13 Se över digitaliseringsprojekten inom samhällsbyggnad – klar målsättning vad som ska åstadkommas och hur det ska integreras i befintligt system och lagstiftning. Alltid jobba med nationella partners.
Vatten rent och smutsigt
S14 Se till att återföra vatten som annars hamnar i Östersjön – bli innovationsledare. Samarbeta med forskningen.
S15 Ambitionen att kunna erbjuda kommunalt VA runt tätorterna och i övrigt uppmuntra till kollektiva lösningar för att säkra grundvatten. Fokus på VA-plan.
Skapa förutsättningar för :
S16 Dialog med ridsporten på ön om mark för utökning av ridsport vid Rävhagen. Privata aktörer kan bygga.
S16.1 Skapar möjlighet till hästfritids och fler elever i ridskola.
S17 Dialog med issporten för att hitta plats för ny ishall – privat byggande.
S18 Simhallsprojektet. Se till att det kommer i mål på Solberga.
S19 Verka för ett nytt kallbadhus i Visby – en möjlighet för fastboende, en magnet för besökare.
Att bo på hela ön
S20 Region Gotland behöver fokusera på utveckling av mark inom tätort – kostnadseffektiv användning av mark, inklusive försäljning av kommunal mark i serviceorterna till aktörer som vill bygga bostäder.
S21 Inventera behov av trygghetsboende eller boende för friska äldre som vill växla ner från villan. Var och hur mycket?
S22 Studenter ska ha tillgång till boende året runt – en förutsättning för att de väljer Gotland även efter studierna.
S23 Sälj delar av Gotlandshem – inte optimalt med en så stor aktör på hyresmarknaden.
Locka till bosättning och etablering
S24 Sätt upp system för att locka till inflyttning – folk som drömmer om livet på ön.
S25 Rekrytera företagare – skapa arbetsplatser.
S26 Följ upp utflyttade ungdomar – vill de komma hem?
S27 Locka företag att etablera sig på Gotland – inom fler branscher än turism. Skapar arbetsplatser.
S28 Inventera styrkor för Gotland att konkurrera med liknande ”livsstilsorter”.
Kollektiva transporter
S29 Börja redan nu med en översyn inför nästa upphandling. Arbeta stringent med kunskapsbaserat underlag. Erfarenhet finns på andra håll i landet. Det måste kunna innebära ett förändrat utbud för att skapa relevanta resvägar.
S30 Arbeta för säkrare busshållplatser – för att göra kollektivt resande attraktivare.
S31 Se till att långsiktigt stärka färjetrafiken till Fårö året runt, inled dialog med trafikverket om Åtgärdsvalsstudie och om vädersäkring av färjelägena.
S32 Elflyget kan bli ett lyft för de regionala flygplatserna. Inom elflyget sker i dag en intressant utveckling som kan medverka till att göra kortflygningar mellan olika regioner lönsamma, men samtidigt pekar på betydelsen av mindre flygplatser som komplement till de stora knutpunkterna. Elflyg kan komma att bli en viktig faktor för utvecklingen av landets regioner och erbjuda snabba transporter, inte minst för näringslivet.
S33 Använd digital teknik för en flexibel anropsstyrd kollektivtrafik. Tidtabellsstyrd kollektivtrafik på landsbygden leder ofta till att bussar går tomma på landsbygdslinjer. Den digitala tekniken bör användas för en mer flexibel och anropsstyrd trafik där individens resa sätts i fokus.
S34 Verka för samordnade transporter. Både i tätortsnära byar och på glesare landsbygd har kollektivtrafiken en stor utmaning med det låga resandeunderlaget. Samordnade transporter, till exempel skolskjutsar och lokaltrafik, gynnar både miljön och individen eftersom man både minskar transporterna och kan möjliggöra fler resor kollektivt.
S35 Res på en kollektivtrafikbiljett i hela Sverige. För att underlätta resande över länsgränserna bör Region Gotland initiera samarbete med SL, och kollektivtrafikbolagen inom Sydtaxan.
Levande bygder
S36 Prioritera stödet till lanthandlare som är ombud. Möjligheten att vid stödgivning prioritera lanthandlare som agerar ombud ska utnyttjas. Stödet bör vara konkurrensneutralt och de som erhåller stöd ska förväntas agera ombud.
S37 Inrätta ortsombud – myndighetskontaktperson i mindre orter. Tidigare fanns ett finmaskigt nät av offentlig verksamhet även utanför större orter. Det behövs en modern motsvarighet i form av så kallade ortsombud som kan fungera som kontaktperson mot myndigheterna på mindre orter. Uppgiften som ortsombud kan ligga på ett lokalt företag, lantbrukare, lanthandel, bensinstation, campingplats eller liknande.
S38 Liberalerna vill att lokala trygghetsorganisationer ska kunna få ökade uppgifter och att det inte enbart ska bygga på ideella insatser.
S39 Tydliggör ansvaret mellan det statliga, kommunala och enskilda vägnätet. Landsbygdens behov av transporter ska vara i centrum när en allmän väg görs om till enskild väg. Det är viktigt att en indragning av allmän väg inte får innebära en övervältring av kostnader från kommunerna till enskilda fastighetsägare.
Bygg
S40 Underlätta för en modern egnahemsrörelse. Det behövs mer färdigplanerad tomtmark och standardiserade bygglösningar för en modern egnahemsrörelse för att fler ska ha möjlighet att förverkliga drömmen om ett eget byggt hem, något som skulle underlättas av minskade regleringar.
Naturmiljö
S41 Värna äganderätten – balans mellan ägande, miljö och behovet av råvaror. Miljö- och naturvårdsinsatser ska genomföras i god dialog med markägare som har förvaltat och skött sin skog och jord genom många generationer.
S42 Ett hållbart fiske. Kustområden i särskilt känsliga områden kan omfattas av fiskekort. Det kan handla om åmynningar, kända vandringsvägar eller grunda vikar där reglerat fiske kan verka gynnande. Arbetet för att förverkliga visionen om fungerande fiskvandring från kust till inland måste fortsätta.